Snöskottning och snöröjning av tak på flerbostadshus i Söndrum, Halmstad

Snöskottning och snöröjning av tak genomfördes på ett flerbostadshus i Söndrum, Halmstad efter ett par dygn med tät blötsnö och kraftiga temperaturväxlingar. Uppdraget gällde att avlasta takkonstruktionen, få bort snöfickor vid takkupor och rensa hängrännor samt takbrunnar så att smältvatten kunde ledas undan utan att frysa fast längs takfoten.

Byggnaden hade ett sadeltak med partier runt entréer och balkongfronter där snö hade samlats ojämnt. Arbetet planerades därför i etapper med avspärrning på marknivå och röjning från nock ned mot takfot, samtidigt som ett skyddande snölager lämnades kvar närmast tätskikt och plåtdetaljer för att undvika onödigt slitage.

Så genomfördes snöröjningen på flerbostadshuset i Söndrum, Halmstad

Arbetet inleddes med okulär kontroll av takets belastade ytor, särskilt kring vinklar, takkupor och övergångar mot lägre takfall. Snödjupet varierade mellan cirka 18 och 38 centimeter, men i drivbildningar låg betydligt mer packad snö. De mest utsatta partierna markerades först, och markytorna under takfoten spärrades av för att minska risken för fallande snö och is under röjningen.

Röjning i kontrollerade fält

Snön delades upp i mindre arbetsfält för att belastningen inte skulle flyttas för snabbt från ena sidan av taket till den andra. Röjningen utfördes stegvis från nock mot takfot med handverktyg anpassade för takarbete, där plastskodda skyfflar användes närmast plåtbeslag och genomföringar. Ett tunt lager snö lämnades kvar över ytskikten för att undvika att redskap gick ned i underlaget och skadade taktäckningen. På partier med ishinna lossades ytan försiktigt utan att hackas direkt mot plåt eller papp.

Takavvattning och riskzoner

Efter huvudröjningen rensades rännor, utkast och takbrunnar från snöslask och isproppar. Särskild vikt lades vid de sektioner där smältvatten tidigare hade stannat upp bakom snövallar. Vid balkonglinjer och entrétak avlägsnades överhäng som kunde ge snöras när temperaturen steg. De gångstråk som löpte längs fasaden hölls spärrade tills all nedtagen snö hade forslats undan och markytan sandats där smältvatten hade runnit ut.

Förutsättningar på taket och anpassningar under arbetet

Väderläget påverkade upplägget tydligt. Under första dagen låg temperaturen strax under noll, medan eftermiddagarna gav tö och tyngre snö. Det gjorde att arbetet behövde läggas tidigt på dagen på de mest belastade ytorna. Runt ventilationshuvar och taksäkerhetsdetaljer satt snön hårt fast, och där röjdes mindre partier åt gången för att behålla stabilt fotfäste och undvika att större sjok släppte okontrollerat.

Taksäkerhet och regelkrav

Tillträde och förflyttning på taket anpassades efter befintliga taksäkerhetsanordningar. Arbetsmomenten planerades med hänsyn till Arbetsmiljöverkets krav för arbete med fallrisk, och de fasta anordningarna på taket kontrollerades innan röjningen påbörjades. Där snö låg packad runt infästningar frilades dessa först så att förankringspunkter och gångvägar kunde användas som avsett under resten av arbetet.

Resultat efter avslutad takskottning

När arbetet avslutades hade den sammanhängande snölasten på taket minskats kraftigt och de ojämna ansamlingarna runt takkupor, takfot och lägre anslutande takytor tagits bort. Avvattningen fungerade åter, och risken för isbildning längs takfoten minskade när smältvatten kunde ledas ned utan stopp. Även markytorna närmast huset blev säkrare när överhäng och rasfarliga partier hade röjts bort.

Projektet visade hur viktigt det är att anpassa snöröjning efter både takform och snöns densitet. På ett flerbostadshus med flera entréer och gångstråk räckte det inte att bara få ned mängden snö. Belastningen behövde balanseras, avvattningen öppnas och riskzonerna runt huset hanteras i rätt ordning för att resultatet skulle bli hållbart även när vädret växlade snabbt.